tisdag 1 december 2009

MITT ANDNINGSHÅL I VÄRMLAND




13 kommentarer:

Ewa Pihl,GalleriAquarelle sa...

Ja, i den här sjön har man ju badat,och sen har man njutit till värmlandsträdens sus..Och suttit på altanen och didkuterat tills solen gått upp..lycka till..

Tova sa...

Heeej mami! finns länk till dig på min blogg!

POKONIS

Nadine (tovas älskade vän) sa...

Sjukt bra skrivet :D you go girl :D

Anonym sa...

Kära underbara Annika det var och är så underbart att ha kontakt med dig igen. Nej du några 9 år skall det inte gå.
Tack för din underbara blogg....
jag har skraaaaatttat nu på morgonen...du e inte klok!!!
Skriv en bok du är fantastisk...du skriver jag ritar änglar...tjoho....
oj nu måste jag till jobb....
Jobbet skulle vi sagt i Borås...men ngt händer när jag träffar dig...man liksom förkortar alla ord
PUSS i tredje ögat...pannan alltså. Katrin

Anonym sa...

Hej Annika!

Du bad mig att läsa din blogg och självklart har jag gjort det. Det är så mycket som händer med ens liv när man är med om något stort, tungt och omtumlande. Jag vet ju det eftersom jag inte är densamma efter hjärntumören som jag var innan den upptäcktes. Det händer saker som man lägger märke till hos sig själv utan att veta vad det är. (Hos mig var det huvudvärk dygnet runt och mot slutet fick jag korta epilepsianfall utan att veta om det själv, jag bara "försvann".)

För mig är Parkinson en sjukdom som jag inte vet så mycket om. Du bad mig vara ganska rakt på sak så nu radar jag upp några saker som jag skulle vilja veta mer om i din blogg:

1. Vem är du?
2. Vad är Parkinson eller din variant av Parkinson?
3. Varför har du valt att skriva en blogg om dig själv och din sjukdom?
4. Vad är dina fortsatta planer när det gäller dig själv och din sjukdom? (Du berättade en del om det igår när du klippte mig, skriv mer!)
5. Finns det länkar som du kan lägga upp? (Missade att titta på det, men det är alltid bra att visa upp de grupper man tillhör eller som man vill tipsa om.)

Jag gillar din humor. Fortsätt skriva och få inte för dig att sluta klippa håret på mig för du är den bästa frisör jag har haft i hela mitt liv!

Stor kram,
Ulrika - Hjärntumören- Isaksson
(och bokredaktör)

Anonym sa...

Usch, och fy. Och ännu en påminnelse om att man ska vara tacksam att man är någorlunda frisk, även om det ibland är svårt att stiga upp i arla morgonstund. Bra skrivet!
Håller med föregående talare att du får inte sluta som frisör, nu när du äntligen (efter alla år) lyckats klura ut hur jag ska klippas på bästa sätt! ;-)
På en liten informell släktträff i helgen pratade jag med en vänlig gentleman i 70-årsåldern som fått diagnosen parkinson. Då blev jag påmind om det du berättat. Han är inte heller intresserad av att bli definierad som "sjuk", eller vara med i en förening för "sjuka". Däremot vill han ha tips, bra information om hjälpmedel, nya rön om medicin, osv. Och där är din blogg ovärderlig. Önskar bara att du kunde nå ut till en större krets.
Då hoppas vi bara på en bättre bild... ;-)

Anonym sa...

Hej Annika, vad underbart härligt kul att du har börjat att jogga igen. Den förfärliga backen på på Lidingöloppet heter Abborbacken och är verkligen mega- brant!!! Kram Gunilla S.

Anonym sa...

Va kul att du skriver, kul att få följa dig. Varma varma påskhälsningar Agneta Söderböna

Anonym sa...

Skriv en bok, du har ju talangen! Fattar du hur berömd du kommer att bli. Sen ligger hela världen för dina fötter. Kan de va nåt? Jag kallsvettade medan jag väntade på upplösningen av dramat!
Kramis till henne på tredjevinn! Moonlight

Anonym sa...

Hej. Vet inte hur det fungerar. Har försökt skriva in kommentar men texten väl ute i Syberspacen och snurrar. Vill säga till dig, "skriv". Här sitter jag och läser och läser tårarna rullar ner för kinderna. Din text berör. Fortsätt! Annika du vet vad jag sa igår! Nu säger jag bara, "Våga ta steget ut i det okända". Normalt vet vi vad vi har men inte vad vi får. En sak ska du veta, din familj och dina vänner kommer alltid att finnas kvar. Ring det där samtalet och se vad det leder till. Pok Eva

Stampe sa...

Hej Annika!! Tusen tack för att du snyggade till mig idag, känner mig pånyttfödd efter att du och saxen gjorde så att jag kände mig lite fräsch igen :o) Nu har jag läst hela din blogg och vad kan jag säga? Du är helt fantastiskt duktig på att formulera dig! Dessutom är det så himla underhållande att läsa för du har så himla kul humor! Man smittas av dina skämt och finurliga iakttagelser. Det där med en bok...det är nog inte en heltokig tanke. Jag är så glad att jag lärt känna dig och att du är min frisör! Du är den enda som säger att mitt (extremt raka hår) faller så fint och det gör mig så glad! Sen är det så mysigt med alla pratstunder man får med dig, om andar och alla andra spännande saker. Tack för att du finns Annika! KRAM Therese

Hannah sa...

Hej gosse-frissan! Det tog ett tag men nu har jag läst igenom hela bloggen :D
Jag vet inte riktigt vad jag ska kommentera, men jag måste påpeka: vilket liv du lever! wow!

Och jag är jätteavundsjuk på alla nattliga promenader du har med dina barn. Tänk om jag kunde få mamma-eva att gå med mig.
-"Nej, klockan är tio, nu ska jag lägga mig." Well well, hon är bra på andra sätt.

Hoppas att vi ses snart! Barret har börjat växa så snart är det dags.

Kramar
Hannah (Hernegran)

PS. Du är den bästa frisören i världen och tvingas du byta yrke så kräver både jag och mamma klippning i källaren! :D

annika sa...

Hannah du häftiga, vilken tur att jag har dej å mor din.
pokonis