fredag 26 december 2008

NOG RASKAR DET ALLTID


Juldagen.... Redan?...Är det slut nu?....

Julaftonen blev jättetrevlig.

Vi blev tio personer, det gick alldeles utmärkt.
Redan kl 11 på julaftons förmiddag kom majoriteten av gästerna så vi hjälptes åt med det mesta under glatt tjattrande.

Det var verkligen roligt att träffa alla.

Maten smakade mumma, allt var jättegott.

Jag lyckades även äta lagom, vilket gjorde att när sista rätten, Ris a la Malta dukades fram, kunde jag få ner det också utan att känna mej tvungen att gå och lägga mej efteråt.

Smarta som vi var, tog vi en promenad i kolloniområdet mitt i, fick på det viset både luft och låta maten smälta lite.

Kalle Anka ville förvånandsvärt alla se i år.

Mina ban har aldrig varit intresserade, men det verkar som att det blir viktigare ju äldre dom blir, traditionen förs vidare, hoppas det håller i sej.

Det blev faktiskt två TV tilfällen under dagen....Det andra är förstås Karl-Bertil Jonssons julafton...Den är helt underbar, vill inte gärna missa den.

Julklappsutdelningen blev en höjdare för alla i år, speciellt för mej som äääälskar överraskningar.

Maken hade dagen innan inget köpt, han frågade mej oroligt om det fanns nånting jag kunde tipsa om...... Som alltid sa jag..... överraska mej...Han hatar det, och visst är det svårt.

Jag var helt säker på att han skulle misslyckas och köpa en nödskiva eller en bok.

Det har hänt förr.

Storsint som jag kände mej så här på självaste julafton, bestämde jag mej för att spela glad över klappen, vad det än blev...Som jag sa, det är inte lätt......

Under dagen verkade han lite ..nervös.

Jag undrade lite varför, men tänkte inte så myckt på det.

Tills han sa.

-Nu har jag fixat klapp till dej....Det finns en möjlighet att du blir skitförbannad......

VA..Skulle jag bli arg för en present????
Jag frågade..

.-Brukar jag bli förbannad över presenter, jag menar .

Presenter hör inte till vanligheterna i vår relation, även om han överaskat mej några gånger. Londonresa en gång.

Som visserligen höll på att sluta i katastrof, men ändå.

Andra tillfället var ett "Supriseparty" när jag fyllde 40 år.

Det var skitkul, jag lever lite på det fortfarande.

Nej...Vad det än var.... "Happy face" på innan tomen kommer...Det lovade jag mej själv heligt. OK, är det ett nytt strykjärn som vi faktiskt behöver, då kan det bli svårt eftersom det inte direkt är till mej..... Meen, det ska gå.

Så var det dags.

Klapparna delades ut, det blev några stycken även till mej.

Tre från kunder, ett stort från Ewa, ett mellan från kidsen och...

Ett handskrivet kuvert från maken.....
Jag såg att han kollade i vilken ordning jag öppnade, så naturligtvis bestämde jag mej för att spara hans till allra sist.

Lite medveten tortyr för oss bägge.


Jag fick strumpor o böcker av kunderna, gulligt.

En jättefin sminkväska med mascara, läppglans o ansiktsmask i av barnen... Stockholmsspelet av Ewa, JIPPI, det är skitkul.

Nu var det dags.... Jag öppnade, läste...Sen började jag nästan gråta.... Ibland förvånar han mej riktigt ordentlig.... Det här var inget desperat, för mycket eller nåt att bli förbannad över....

Det stod...Kryssning till Tallin MS Victoria med en natt på "Tallin Spa Hotell för två pers.

Tips på medresenär..... Maken...

Det var den bästa present jag kunde få...Och den mest oväntade.

Vi åker i mars, kan knappt vänta...

Resten av julaftonen spelade vi Stockholmsspelet, TP och Häpp. Gästerna gick inte förrän 01.45.... En lång men bra dag....

Tror ni jag varit seg idag?.....

På förmiddagen städade vi undan efter gårdagen.
Jag har varit på jobbet och klippt o färgat två stycken.

Vi promenerade både dit och hem, det blir ca en mil.

Sen käkade vi rester ihop med bror o flickvän och nu sitter jag här.


Pokonis A

Inga kommentarer: