FÖRPACKNINGSLUR

Förpackningen är viktig för ett första intryck.
Ett snyggt yttre är ofta det det vi faller för.

Ponera att du är utomlands. Aj, attans, du har glömt ditt shampo.
Det är en storstad du besöker så det finns gott om varuhus med mååånga olika märken att välja på.
Hur gör du?...
Priset har säkert viss betydelse, även doft, men nog kommer du ut med den förpackningen som ögat föll mest för..... Det är så vi väljer... Varor, partners, tom vänner...

Väljer vi rätt när vi gör så?
Ibland, Oftast inte tror jag....J..la skitshampo, klåda i hårbotten fick jag av den starka parfymen....

Om jag går till mej själv i jakten på villebråd.
Känns länge sen, se om jag kommer ihåg.
Hur många skitstövlar har jag inte träffat med "ögon som jag drunknat i", en rumpa värd att dö för eller kläder som tyder på stil och smak.
Det har snabbt visat sej vara färgade linser, kalsonginlägg eller paltor valt av en kompis, kvinnlig förstås.
Så fort drömprinsen var avskalad, efter ett par timmar, en natt eller i "bästa" fall nån månad så var det ...Tomt... Ho,hooo... Bara skitstöveln kvar eftersom varan inte innehöll vad förpackningen lovade.

Snygga förpackningar kan lura oss på många sätt....

I början av min och Uffes bekantskap jobbade han som snickare.
Jag var medbjuden på en "Kuldag" med firman som skulle avslutas med middag och dans senare på kvällen.

Dagen bestod i idrottstävlingar.
Visserligen har jag idrottat sen jag var liten men nu hade jag precis kommit igång efter att fått mitt första barn, Tova var kanske drygt ett år.... Var mycket tveksam om jag skulle orka, men blev övertalad.
Jag skulle ställa upp i 100 meter löpning gånger två, det var inte så farligt.
Man kunde dels vinna på tid och även på att ha två tider, mest lika varandra.

Jag hade inga snofsiga träningskläder, kom fortfarande inte riktigt i mina vanliga, så jag letade fram ett par urtvättade shorts, en sliten t-shirt, vanliga strumpor och mina gympadojor. Det var väl inte så noga, vi skulle ju svettas.... Trodde jag, pyttsan.....

De flesta tjejerna var ganska vanliga, nyare än mej, men det säger inte så mycket.
Sen fanns det en liten klick på tre damer. Den ena piffigare än den andre.
Träningskläderna var av senaste modell o färg, gympaskorna hade luftkuddar i sulorna, hörde jag hur den ena, den värsta, berättade för sin väninna och pannband.... Hur svettig kan man bli på 100 m.

Dom var stylade och sminkade som dom skulle på middag och jag minns att jag undrade hur dom skulle se ut i kvällsmake-up till middagen.

Det tisslades och tasslades, ibland tittade dom åt mitt håll och minen sa allt.
Stackars henne...Vad mycket stryk hon kommer få.
Jag förstod så småningom att det här var firmans telefonister, tydligen ett högt uppskattat statusjobb på den firman.

Måste erkänna att jag kände mej riktigt fel, jag förbannade maken som lurat mej till detta.
".Det är bara på skoj", så sa han... Visst, görskettasköj......

Dags för start.
Naturligtvis hamnade jag i samma heat som överapan och jag trodde inte mina öron när hon, i framåtlutat startläge väser.
- Sorry, men det blir utklassning, looser...
Har jag missuppfattat nåt här..Är det OS jag ställt upp i......Eller?
Håll med om att det är ganska komiskt...

Då bestämde jag mej.
OK, jag förlorar säkert, men hon ska banne mej få en match hon inte glömmer... PANG....Iväg.

Jag vann.... Inte stort, men....Jag slog apan i allt...
Visserligen tog jag i så jag fick låna makens reservshorts till andra heatet.... Som jag också vann, men det var det värt.

Vinsten var ett krockettspel för att jag vann och en sovsäck för att jag hade exakt samma tid på bägge loppen, kommer inte ihåg vilken.
Det var väl kul...... Men det roligaste....Behöver inte säga det va...

På kvällen var det stor middag med dans, jättetrevligt.
Vi var då många fler, men jag såg apan på damtoan en gång.
Hon låtsades inte se mej. Eller så kände hon inte igen mej, nu när jag lika uppsnofsad och fin som henne....

Visst blir vi lurade av snygga förpackningar.
Men inte så länge, dom avslöjar sej i regel själva.....

pokonis A